Rådet för integration i arbetslivet

ARBETSMARKNADENS ORGANISATIONER I SAMARBETE

Erfarenheter från snabbspåren – intervju med läraren Noor

publicerat av Rådet för integration i arbetslivet

Under våren 2019 har författaren Ibrahim Alkhaffaji haft i uppdrag av Ria att spegla deltagarens perspektiv på snabbspåren och vägen in på svensk arbetsmarknad. Här presenterar vi intervjun med läraren Noor från Syrien.
Jag träffar Noor i Sandviken, där hon bor tillsammans med sina två döttrar och sin mamma. Det första hon börjar prata om är vädret och skillnaden på klimatet i Sverige och Mellanöstern. Fast det borde vara vår har inte snön utanför huset smält än. Men väl hemma är det varmt och Noor serverar syriska godsaker och kaffe. Noors döttrar är femton och sex år. De är hemma men förhåller sig relativt tysta och lugna medan vi pratar.

Jag fick uppehållstillstånd i augusti 2015, nästan ett år efter att jag kommit till Sverige. Innan jag fick det kunde jag inte plugga på SFI. Det var bara en ända lång väntan. En mycket påfrestande och sorglig period i mitt liv. Jag existerade återigen som människa när jag fick mitt uppehållstillstånd.

Noor studerade till lärare på Damaskus universitet, Syriens största och äldsta universitet. Hon har även examen som tolk, engelska till arabiska. När Noor pratar, märks det hur hennes profession och utbildning har färgat henne. Hon berättar och förklarar som man reder ut matematiska problem med en elev. Med ett leende beskriver hon i detalj hur saker och ting är.

Noor

Hon undervisade gymnasieelever i fysik och kemi när hon jobbade som lärare i Syrien. När läget i Syrien försämrades blev hon tvungen att stanna hemma från jobbet , eftersom vägen var kantad med faror. Efter ett tag bestämde hon sig för att åka till Sverige och försöka få uppehållstillstånd där. Hon var villig att göra allt för att få stanna och bidra i det nya landet. Jobba, kämpa och allt vad det innebär.

Noor har hela tiden haft som mål att få jobba som lärare i Sverige och försökt lära sig allt nytt så snabbt som möjligt. När hon fick veta att det fanns ett snabbspår till lärare blev det ett tillfälle för henne att uppnå målet som hon har satt. Hon började på utbildningen som tagits fram inom ramen för Snabbspåret på Stockholms Universitet i början av 2017 och hon berättar med entusiasm om tiden där.

Snabbspårets största förtjänst var att belysa olikheter mellan det syriska och det svenska skolsystemet. Jag fick lära vad jag har för rättigheter som lärare och vad mina skyldigheter är gentemot mina elever.

I Damaskus hade läraren en bok och man jobbar utifrån den. Men här fick vi lära oss att det finns lärandemål, och att jag är fri att bestämma hur eleverna ska uppnå målet. Jag får bestämma upplägget, det är upp till mig.

Genom utbildningen lärde hon även om mobbning. Hur konflikter och situationer som uppstår i en skola kan hanteras och lösas, vad som är lärarens roll och hur skolan arbetar för att mobbning inte ska uppstår.
Mobbning förekom inte i Syrien, säger hon. Eller, man pratade åtminstone inte om det.

De fick även lära sig om skolsystemet, om vem som styr skolan, vad som är kommunens roll och vilken roll staten har, hur kommunens skolpolitik kan skilje sig från en till en annan. Detta var saker hon inte kände till innan, men som är viktigt att veta. Det gjorde mötet med svenska skolor mycket enklare.
Medan vi dricker syriskt kaffe och pratar om Sverige, snabbspåret och det svenska skolsystemet nämner Noor en sak som hon uppskattade väldigt mycket. Lektionerna var uppdelade i två delar där den ena delen var på arabiska varpå man lärde sig om till exempel skolsystemet, läroplaner och ansvars- och rollfördelning i skolan. Den andra delen var på svenska och då fick de lära specifika relevanta begrepp och hur en lärare i en svensk skola ska tänka.

Om de hade sagt att det fanns ett Snabbspår men att utbildningen bara var på svenska hade jag tvekat, eftersom min svenska inte var jättebra. Jag skulle nog säga ”nej tack, jag vill inte, jag kan inte”. Att den gavs på vårt modersmål var uppmuntrande och jag tyckte väldigt mycket om det.

En annan sak som Noor uppskattade med upplägget var att snabbspåret gick att genomföra på distans. Hon var på universitetet två dagar i veckan. Två dagar i veckan hade hon APL (arbetsplatsförlagd lärande) på en skola i Sandviken i närheten av där hon bor och den sista dagen i veckan pluggade hon svenska hemifrån.
Medan hon gick utbildningen passade Noor på att skicka jobbansökningar till många olika skolor. Hon hade tagit reda på hur man söker och visste att skolorna söker lärare inför det kommande läsåret. En av ansökningarna resulterade i en jobbintervju, och en intervju var allt som skulle till för att få sitt första jobb på en skola i Sverige.

 De brydde sig inte om att min svenska var sådär. De tänkte at det skulle lösa sig när jag började jobba.
Hon låter stolt och glad när hon berättar att hon fortfarande är anställd på Murgårdsskolan i Sandviken och att hon nu även har en lärarlegitimation.

Noor anser att det är två saker som är viktiga vad gäller integration på arbetsmarknaden. Det allra viktigaste är att individen tar eget ansvar. Men även att Arbetsförmedlingen hjälper oss.

Vi behöver lära oss språket och förstå samhället vi lever och verkar i. Men vi behöver även få tillgång till rätt insatser i rätt tid. Min handläggare på Arbetsförmedlingen berättade för mig om snabbspåret för lärare och nu är jag huvudlärare i NO och har en fast anställning.

Text: Ibrahim Alkhaffaji

Källa URL: http://integrationiarbetslivet.se/2019/06/erfarenheter-fran-snabbsparen-intervju-med-lararen-noor/


©2019 Rådet för integration i arbetslivet