Samverkan, utbildning och debattklimatet – tre viktiga faktorer

by Rådet | 20 november 2020 1:14 e m

Vid Rias rådsmöte den 18 november 2020 beslutades om tre grundläggande ståndpunkter för det fortsatta arbetet i Ria.

Den första ståndpunkten gäller vikten av samverkan. Syftet med Rådet för integration i arbetslivet (Ria) är att stödja, följa upp och vidareutveckla arbetet för integration i arbetslivet. Ria består av arbetsmarknadens centrala parter och arbetar för ett arbetsliv som tar tillvara människors kvaliteter, oavsett etnisk bakgrund och ett arbetsliv som är fritt från diskriminering. Det finns ett tydligt värde i att organisationerna samverkar kring dessa frågor, eftersom målsättningen är gemensam. Vi uppmärksammar myndigheter och politiker på strukturer som behöver förändras, tar fram rapporter, anordnar hearings, kunskapsseminarier eller rundabordssamtal. Genom Ria får de deltagande organisationerna ett forum för utbyte av erfarenheter och idéer som kan ge gemensamma initiativ för att åstadkomma förändringar och bidra till en bättre och snabbare process för nyanländas etablering på arbetsmarknaden och därigenom en väl fungerande arbetsmarknad.

Den andra ståndpunkten gäller utbildning. Sverige har mycket att vinna på att säkerställa att personer som nyligen har kommit till Sverige och som har kort utbildning eller svaga svenskkunskaper så snabbt som möjligt erbjuds en effektiv undervisning som förbättrar förutsättningarna att kunna ta de lediga jobben.

Det tar ofta lång tid för den som har utbildning och erfarenhet från ett annat land att vidimera och validera sina kunskaper och därigenom matchas mot efterfrågan på arbetsmarknaden. Sverige som land har mycket att vinna på att ändra på de förutsättningar som skapar tröghet i etableringsprocessen, och därmed bättre ta tillvara nyanländas kompetens och erfarenhet som efterfrågas på svensk arbetsmarknad. Valideringsinsatser och kompletterande utbildningar samt andra beståndsdelar måste konstrueras så att de bidrar till företagens kompetensförsörjning och underlättar nyanländas etablering på arbetsmarknaden.

Den tredje ståndpunkten gäller debattklimatet i Sverige, som de senaste åren präglats av ett alltför högt och tidvis uppskruvat tonläge. Organisationerna inom Rådet för integration i arbetslivet är övertygade om att Sverige har allt att vinna på att hitta tillbaka till ett mer konstruktivt debattklimat. Självklart måste olika åsikter få ta plats i den offentliga debatten, men vi måste alla sträva efter en hederlig debatt där argument möts med andra argument.

Lögner, rykten, desinformation och svartmålning av sanningen är idag alltför vanligt och det är en farlig utveckling om argumenten i debatten handlar långt ifrån sanningen. Företrädare för såväl riksdag, regering, eller andra beslutande organ som för andra organisationer måste gemensamt steg för steg hitta tillbaka till ett mer sansat och konstruktivt debattklimat. Organisationerna inom Ria har för avsikt att ta vårt ansvar och gå i bräschen för denna utveckling. Vi är övertygade om att ett mer hederligt och faktabaserat debattklimat där goda argument möter varandra leder till en bättre utveckling för vårt land. Då kan vi gemensamt lösa de utmaningar vi står inför nu och i framtiden. Ett högt och hotfullt tonläge leder tvärtom till splittrat och reserverat samhälle som gör det svårare att lösa framtidens utmaningar.

Source URL: https://integrationiarbetslivet.se/2020/11/samverkan-utbildning-och-debattklimatet-tre-viktiga-faktorer/


Parterna är nyckeln till lösningen

by Rådet | 5 juli 2019 3:26 e m

Seminariet i Almedalen om snabbare vägar till etablering på svensk arbetsmarknad var fyllt till sista plats när RIAs representanter samtalade kring ämnet snabbare vägar till etablering tillsammans med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och Arbetsförmedlingens överdirektör Maria Mindhammar.

För att klara kompetensförsörjningen behöver 9 av 10 jobb tillsättas med personer födda utanför Sverige. Att fortsatt arbeta med snabbare vägar in är därför även fortsättningsvis avgörande. Vägen framåt handlar om att bredda och utveckla snabbspåren så de omfattar fler samt att skapa förutsättningar för de med drivkraft och förutsättningar genom ett sk. Intensivår att göra etableringen snabbare, berättade Ylva Johansson och menade vidare att arbetsmarknadens parter är nyckeln till lösningen. Maria Mindhammar framhöll också att en god dialog med parterna är en framgångsfaktor och och var noga med att betona att Arbetsförmedlingen fortsätter att prioritera samarbetet.

IMG_8012

Parterna var eniga i både problembild och vilka utvecklingsbehov man ser. Vesna Jovic från SKL beskrev det omfattande rekryteringsbehov som skapas av det demografiska trycket och menade att detta skapar goda förutsättningar för snabbare etablering. Carina Lindfelt från Svenskt näringsliv betonade vikten av att vi inte fastnar i stegvisa processer utan arbetar för att individen kommer ut på arbetsplatserna så fort som möjligt eftersom det är där den största progressionen sker vad gäller lärande i språk och förståelse för arbetsuppgifter. Både Göran Arrius, Saco och Eva Liedström Adler, Arbetsgivarverket lyfte fram vikten av att arbetsgivare i ökad utsträckning erbjuder både mentorer och praktikplatser eftersom bristen på nätverk utgör ett stort hinder för de som är nya på svensk arbetsmarknad. Berit Müllerström, LO manade även till att hålla ett öga på jämställdheten och aktivt bidra till att utlandsfödda kvinnor får arbete. Samuel Engblom, TCO pekade även att det behövs en anpassning av våra utbildningssystem för att kunna möta behoven hos denna målgrupp av studenter.

IMG_8021

Seminariet modererades av Anders Barane från SKL.

Source URL: https://integrationiarbetslivet.se/2019/07/parterna-ar-nyckeln-till-losningen/


Seminarium i Almedalen: Snabbare vägar till etablering på svensk arbetsmarknad

by Rådet | 14 juni 2019 1:36 e m

Tisdag 2 juli klockan 08:00-08:45, TCO-landet, Strandgatan 19 – lilla scenen, (se Almedalsprogrammet).

Det har gått fyra år sedan de första trepartssamtalen om snabbspår inleddes mellan regeringen, fackförbund och arbetsgivarorganisationer. Målet var att skapa snabbare vägar in på arbetsmarknaden för nyanlända som har utbildning eller yrkeserfarenhet som efterfrågas i Sverige. Sedan dess har över 8000 personer deltagit i något av de snabbspår som finns för bristyrken såsom kock, elektriker, djursjukskötare, läkare, lärare, apotekare och jurister. Vad har snabbspåren haft för betydelse? Vilka erfarenheter finns från Snabbspåren? Och vilka konsekvenser har Januariavtalet och Arbetsförmedlingens ändrade förutsättningar?

Välkommen till ett samtal i Almedalen om hur man bättre kan tillvara nyanländas kompetens och underlätta för nyanländas etablering på svensk arbetsmarknad.

 

Medverkande:
Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister
Maria Mindhammar, överdirektör på Arbetsförmedlingen
Vesna Jovic, VD Sveriges Kommuner och Landsting
Göran Arrius, ordförande SACO
Eva Liedström Adler, GD Arbetsgivarverket
Berit Müllerström, andra vice ordförande LO
Samuel Engblom, samhällspolitisk chef TCO
Carina Lindfelt, avdelningschef Svenskt Näringsliv

Moderator: Anders Barane, Sveriges Kommuner och Landsting

Source URL: https://integrationiarbetslivet.se/2019/06/seminarium-i-almedalen-snabbare-vagar-till-etablering-pa-svensk-arbetsmarknad/


Erfarenheter från snabbspåren – intervju med läraren Noor

by Rådet | 13 juni 2019 9:16 f m

Under våren 2019 har författaren Ibrahim Alkhaffaji haft i uppdrag av Ria att spegla deltagarens perspektiv på snabbspåren och vägen in på svensk arbetsmarknad. Här presenterar vi intervjun med läraren Noor från Syrien.
Jag träffar Noor i Sandviken, där hon bor tillsammans med sina två döttrar och sin mamma. Det första hon börjar prata om är vädret och skillnaden på klimatet i Sverige och Mellanöstern. Fast det borde vara vår har inte snön utanför huset smält än. Men väl hemma är det varmt och Noor serverar syriska godsaker och kaffe. Noors döttrar är femton och sex år. De är hemma men förhåller sig relativt tysta och lugna medan vi pratar.

Jag fick uppehållstillstånd i augusti 2015, nästan ett år efter att jag kommit till Sverige. Innan jag fick det kunde jag inte plugga på SFI. Det var bara en ända lång väntan. En mycket påfrestande och sorglig period i mitt liv. Jag existerade återigen som människa när jag fick mitt uppehållstillstånd.

Noor studerade till lärare på Damaskus universitet, Syriens största och äldsta universitet. Hon har även examen som tolk, engelska till arabiska. När Noor pratar, märks det hur hennes profession och utbildning har färgat henne. Hon berättar och förklarar som man reder ut matematiska problem med en elev. Med ett leende beskriver hon i detalj hur saker och ting är.

Noor

Hon undervisade gymnasieelever i fysik och kemi när hon jobbade som lärare i Syrien. När läget i Syrien försämrades blev hon tvungen att stanna hemma från jobbet , eftersom vägen var kantad med faror. Efter ett tag bestämde hon sig för att åka till Sverige och försöka få uppehållstillstånd där. Hon var villig att göra allt för att få stanna och bidra i det nya landet. Jobba, kämpa och allt vad det innebär.

Noor har hela tiden haft som mål att få jobba som lärare i Sverige och försökt lära sig allt nytt så snabbt som möjligt. När hon fick veta att det fanns ett snabbspår till lärare blev det ett tillfälle för henne att uppnå målet som hon har satt. Hon började på utbildningen som tagits fram inom ramen för Snabbspåret på Stockholms Universitet i början av 2017 och hon berättar med entusiasm om tiden där.

Snabbspårets största förtjänst var att belysa olikheter mellan det syriska och det svenska skolsystemet. Jag fick lära vad jag har för rättigheter som lärare och vad mina skyldigheter är gentemot mina elever.

I Damaskus hade läraren en bok och man jobbar utifrån den. Men här fick vi lära oss att det finns lärandemål, och att jag är fri att bestämma hur eleverna ska uppnå målet. Jag får bestämma upplägget, det är upp till mig.

Genom utbildningen lärde hon även om mobbning. Hur konflikter och situationer som uppstår i en skola kan hanteras och lösas, vad som är lärarens roll och hur skolan arbetar för att mobbning inte ska uppstår.
Mobbning förekom inte i Syrien, säger hon. Eller, man pratade åtminstone inte om det.

De fick även lära sig om skolsystemet, om vem som styr skolan, vad som är kommunens roll och vilken roll staten har, hur kommunens skolpolitik kan skilje sig från en till en annan. Detta var saker hon inte kände till innan, men som är viktigt att veta. Det gjorde mötet med svenska skolor mycket enklare.
Medan vi dricker syriskt kaffe och pratar om Sverige, snabbspåret och det svenska skolsystemet nämner Noor en sak som hon uppskattade väldigt mycket. Lektionerna var uppdelade i två delar där den ena delen var på arabiska varpå man lärde sig om till exempel skolsystemet, läroplaner och ansvars- och rollfördelning i skolan. Den andra delen var på svenska och då fick de lära specifika relevanta begrepp och hur en lärare i en svensk skola ska tänka.

Om de hade sagt att det fanns ett Snabbspår men att utbildningen bara var på svenska hade jag tvekat, eftersom min svenska inte var jättebra. Jag skulle nog säga ”nej tack, jag vill inte, jag kan inte”. Att den gavs på vårt modersmål var uppmuntrande och jag tyckte väldigt mycket om det.

En annan sak som Noor uppskattade med upplägget var att snabbspåret gick att genomföra på distans. Hon var på universitetet två dagar i veckan. Två dagar i veckan hade hon APL (arbetsplatsförlagd lärande) på en skola i Sandviken i närheten av där hon bor och den sista dagen i veckan pluggade hon svenska hemifrån.
Medan hon gick utbildningen passade Noor på att skicka jobbansökningar till många olika skolor. Hon hade tagit reda på hur man söker och visste att skolorna söker lärare inför det kommande läsåret. En av ansökningarna resulterade i en jobbintervju, och en intervju var allt som skulle till för att få sitt första jobb på en skola i Sverige.

 De brydde sig inte om att min svenska var sådär. De tänkte at det skulle lösa sig när jag började jobba.
Hon låter stolt och glad när hon berättar att hon fortfarande är anställd på Murgårdsskolan i Sandviken och att hon nu även har en lärarlegitimation.

Noor anser att det är två saker som är viktiga vad gäller integration på arbetsmarknaden. Det allra viktigaste är att individen tar eget ansvar. Men även att Arbetsförmedlingen hjälper oss.

Vi behöver lära oss språket och förstå samhället vi lever och verkar i. Men vi behöver även få tillgång till rätt insatser i rätt tid. Min handläggare på Arbetsförmedlingen berättade för mig om snabbspåret för lärare och nu är jag huvudlärare i NO och har en fast anställning.

Text: Ibrahim Alkhaffaji

Source URL: https://integrationiarbetslivet.se/2019/06/erfarenheter-fran-snabbsparen-intervju-med-lararen-noor/


Erfarenheter från snabbspåren – intervju med snickaren Amir

by Rådet | 13 juni 2019 9:10 f m

Under våren 2019 har författaren Ibrahim Alkhaffaji haft i uppdrag av Ria att spegla deltagarens perspektiv på snabbspåren och vägen in på svensk arbetsmarknad. Här presenterar vi intervjun med snickaren Amir från Syrien.

Vi möts utanför Stadshotellet i Eksjö. Amir är litteraturstudent från Hamah i Syrien.  och kom till Sverige när läget i Syrien försämrades. Han flyttade först från ett krigsdrabbat Syrien till Egypten, men bestämde sig sen för att återvända till Syrien. Men läget i Syrien försämrades ytterligare och Amir var även orolig för att behöva göra militärtjänstgöring och valde då att åka till Turkiet. Därifrån gick resan via en skräckfylld resa över havet i båt, via bil, tåg, cykel och även till fots. Det tog honom hela 42 dagar att komma till Sverige.

Vi gjorde allt för att komma hit, berättar Amir.

Åtta månader efter att Amir kom till Sverige fick han uppehållstillstånd och han började få på SFI. Ett år senare fick han höra talas om arbetsmarknadsutbildning i träteknik hos Träcentrum. Amir sökte och blev antagen samtidigt som han klarade svenska D.

Amir

Utbildningen som var på totalt 12 veckor inkluderade även yrkessvenska och arbetsplatsförlagd lärande (praktik). Samtidigt fick han möjligheter att läsa svenska som andra språk på distans på gymnasienivå. Han visste att han behövde fokusera på den teoretiska och praktiska utbildningen och sedan vara ute på praktik. Det var svårt att hinna med båda, så han gjorde ett uppehåll i språkstudierna.

Utbildningen var tuff och det var mycket plugg, så jag tog en paus med språket.

Träcentrum kunde ordna praktik till deltagarna utifrån var de bodde. Amir fick börja på Eksjöhus som är ett stort företag med fyra fabriker, men tyvärr kunde han inte få anställning just där efter praktikperioden.

Men eftersom jag var väldigt ansvarsfull fick jag jobba sista praktikveckan på Sågverket i Eksjö. De förlängde praktiken eftersom det jag gör nu skiljer sig från det jag studerade på Träcentrum.

Amir fick sen en provanställning på Sågverket och eftersom praktiken förlängdes kortades provanställningen ner till fyra månader. Amir ler stolt.

Vårt jobb handlar om lagarbete och mina kamrater pushade chefen att ge mig fast anställning. Så nu har jag fått en tillsvidareanställning.

 

Text: Ibrahim Alkhaffaji

 

Source URL: https://integrationiarbetslivet.se/2019/06/erfarenheter-fran-snabbsparen-intervju-med-snickaren-amir/